Att rensa och "leana" hemma har blivit vardag för familjen Westerlund i Älvsjö. När de skulle gå från föräldraledighet till förskolekaos ville de styra upp tillvaron. Genom att hela tiden röja och rensa har de fått ett lugnare liv och kan lättare stå emot konsumtionshetsen och slöseriet.
- Förr slängde vi mat varje vecka, nu är det mycket mer sällan, säger Mikael Westerlund.
När familjen möter upp i hallen i villan i Älvsjö utanför Stockholm blir det genast uppsluppen stämning. Barnen Sofia, 3, och William, 4,5, hoppar upp och ner och vill berätta saker om sig själva. Med två barn tätt är risken stor för ett kaosartat hem. Men det ville familjen Westerlund undvika. De bestämde sig för att se över sitt liv och göra en rejäl rensning av hemmet inför de hektiska år som skulle komma. Till sin hjälp hade de boken Lean@home.
Metoden lean skapades från början för att effektivisera arbetet på en bilfabrik i Japan, men boken berättar hur man kan använda den i hemmet.
Löser upp "proppar" i flödena
I metoden lean talar man om ”flöden”. Målet är att lösa upp alla proppar och hinder i flödena genom att minska slöseriet, sortera och rensa ut, ständigt reflektera, förbättra, planera och låta alla vara delaktiga. I ett hem kan ett flöde vara morgonrutinen, eller tiden det tar att tvätta en tröja.
Familjen började med att skapa en gemensam almanacka i mobilen. Nästa behov var hallen, där alla saker fick praktiska krokar och hyllor.
- Genom enkelheten skapar vi förutsättningar för att barnen skall kunna hjälpa oss att hålla ordning, förklarar Maria Westerlund.
Barnens övriga kläder finns på märkta hyllor i badrummet, nära en tvättkorg. Barnen klär alltid på och av sig i badrummet i samband med tandborstningen, så smutsiga kläder åker direkt i tvätten. Är något urvuxet hamnar det direkt i en speciell låda och går vidare till återvinning.
- Då märker vi till exempel om det börjar krympa i byxhögen och ser att barnet behöver fler byxor, säger Mikael Westerlund.
Och hela det luftiga, välstädade hemmet präglas av tanken att var sak ska finnas där den blir smidigast att nå och använda.
Familjen har nu också en ”matkasse” , i stället för att varje vecka handla mat på inspiration.
- Det är ungefär lika dyrt som förut, men vi slänger nästan ingen mat längre, säger Mikael Westerlund.
Förändringarna har gjort att familjen minskat sin miljöpåverkan. Det blir färre spontanresor till affären, mindre konsumtion och fler saker som återvinns.
Även deras intresse för att handla från andrahandsmarknaden har ökat.
- Vi har ekonomin att handla nytt, men det känns onödigt, säger Maria Westerlund.
Minskade klimatavtrycket med 2/3
Enligt Eva Jarlsdotter, författare till boken Lean@home, skulle miljön vinna mycket på att fler strukturerade upp livet. En stor del av konsumtionen av allt från resor till prylar tror hon är kompensation för att många lever i kaos och inte orkar ta tag i livet på riktigt, utan söker snabba lösningar. Så var det i alla fall när hennes hem fylldes av otaliga klädhögar, förstörd mat och onödiga utgifter.
Det var då hon började fundera på att ta leanmetoden med sig hem från jobbet. Eva Jarlsdotter tog med sig metoden "lean" från jobbet till hemmet och skrev en bok med tips till andra.
- När vi började leana räknade vi ut vårt ekologiska fotavtryck med hjälp av WWFs Klimatkalkylator. När vi gjorde samma uträkning efter 11 månader var vårt klimatavtryck bara en tredjedel, säger hon.
Dessutom hade familjen halverat sina kostnader. En gemensam ”städ- och röjkväll”, en budget, ständig rensning, loppis och en gemen-sam planeringstavla med alla familjeaktiviteter är exempel på några verktyg som hjälpt Evas familj. Planeringstavlan, i lean kallad ”Kanban”, är också en hjälp när det gäller att stå emot konsumtionshetsen.
- På Kanban-tavlan har vi bilder på våra drömmar som vi sparar till. När vi hela tiden ser dem blir det lättare att stå emot det köpsuget, för man kommer ihåg sina egna drömbilder i stället för till exempel reklamens, säger hon.
Tillbaka till familjen Westerlund, där de vuxna känner att de har mer kontroll efter förändringen.
- Jag har hört vänner säga att det alltid känns som att de ligger steget efter - jag tycker att vi känner att vi ligger steget före i stället, avslutar Maria Westerlund.
Text och foto: Martina Strand Nyhlin