Senaste magasinet
Nr 1 – 2024
Belgiska Gent har skapat världens största stadsområde med endast begränsad biltrafik. Enkelt, billigt, mer hållbart – samt en mycket trevligare stad att leva i. WWF hjälper svenska kommuner som vill följa efter och ”gentifieras”. – Det är jätteinspirerande att samla kunskap från omvärlden och försöka ta med den till vår stad, säger Olof Rabe, mobilitetssamordnare i Malmö.
TEXT: MARTINA STRAND NYHLIN
FOTO: LINDA ROMPALA
Det är en krispig morgon i Malmö och Olof Rabe dyker upp på cykeln. Andra cyklister och även fotgängare rör sig kring Möllevångstorget, där kommersen redan är i full gång. På Ystadgatan, som löper längs torget, passerar bilar i en strid ström.
– Här på Ystadsgatan bränner man gärna på, man vill höras och synas. Samtidigt är Möllevången Sveriges mest folktäta kvarter och det bor många barn i denna myllrande stadsdel, säger Olof Rabe och vinkar till en kollega som sitter på en kaffebar tvärs över gatan.
Prognoser visar att Malmö kommer ha en halv miljon fler invånare 2050 – men staden har som mål att antalet bilresor inte ska öka med en enda! För att göra det möjligt utökar staden gång- och cykelvägnätet. Parkeringsplatser görs om till grönytor. Malmö har också infört sommargator, där biltrafiken stängs av helt mellan april och oktober. Olof visar upp en av sommargatorna, som ansluter till Möllevångstorget.
– Här är så mysigt på sommaren, med uteserveringar och grönska. Och vi har inte fått några klagomål på att bilarna inte får köra här längre.
Men Malmö vill gå längre än så. Genom WWFs stadsutmaning One Planet City Challenge har Malmö kommit i kontakt med idéer från belgiska staden Gent.
Människor är stadens viktigaste medborgare, inte bilar – det är Gentmodellens utgångspunkt. Med hjälp av en cirkulationsplan har Gents innerstad delats upp i sju zoner. Stadens medeltida hjärta – den innersta zonen – är enbart öppen för prioriterad biltrafik, som kollektivtrafik och utryckningsfordon. I de andra zonerna får alla köra bil, men de måste ta sig in i och ut ur zonen via en ringled och får alltså inte åka mellan zonerna. Tidigare var 50 procent av trafiken i rusningstid genomfartstrafik. Nu cirkulerar trafiken i stället runt stadskärnan.
Resultatet har blivit 60 procent fler cyklister, en tolvprocentig ökning av kollektivtrafikåkandet, 35 procent färre olyckor, bättre luftkvalitet och förbättrad livskvalitet. Dessutom har bilägandet gått ner från 1,2 bilar per familj till 1,0 per familj.
Trafikomläggningen planerades under tre år men genomfördes på bara en helg. Avgränsningarna gjordes med bänkar och betongblock och kameror som läser av bilnummer.
– Det var en snabb plan – och ganska billig. Den kostade ungefär fem miljoner euro, säger Filip Watteeuw, Gents borgmästare.
Inför omställningen stötte Filip Watteeuw på en hel del missnöjda medborgare. Men känslan när förändringen var genomförd var fantastisk, berättar han.
– En journalist ville dokumentera min premiärtur på cykel genom staden. Jag var lite nervös, men från första till sista minuten fick jag bara ”grattis”, folk gav tumme upp, de sa: ”vi är så glada du lyckades”, säger han.
Det här är en viktig lärdom som han gärna för vidare till andra städer som vill ställa om biltrafiken.
– Mobilitet kan vara känslosamt och skapa bråk, Men glöm inte att det är väldigt många som är tysta och tycker att förändringarna är bra, säger han.
– Många i hållbara städer vill ha en sådan förändring, säger Müge Apaydin Jönsson, sakkunnig klimatpolicy, hållbar energi och stadsutveckling på WWF och fortsätter:
– Hållbar mobilitet är mer än en klimatfråga. Det handlar också om social hållbarhet och hälsa. Det är viktigt att synliggöra.
WWF har det senaste året jobbat med att hjälpa svenska kommuner som vill ”gentifiera” sig.
– Vi har regelbundna träffar med elva svenska kommuner som vill göra sina städer till samhällen mer för människor än för bilar. Lärdomarna från Gent går absolut att tillämpa och anpassa i svensk kontext, säger Müge Apaydin Jönsson.
En av dessa elva städer är alltså Malmö, där nästa steg kan bli en cirkulationsplan, liknande den i Gent. Att samla trafiken på vissa gator och därmed byta bilar mot utrymme för promenader, cykelturer och stadsliv på fler platser.
– Politikerna har gett oss på förvaltningen i uppdrag att undersöka hur gatorna runt Möllevångstorget kan enkelriktas som ett första steg i den här utvecklingen. Utrymmet som frigörs kan då fyllas med mer grönska, uteserveringar och andra verksamheter, säger Olof Rabe och tillägger:
– Det är jättebra att WWF driver denna fråga. Och att vi kan inspirera andra, men också få tillbaka inspiration.
Specifik text för magasin.