Ägg är ett klimatsmart sätt att få i sig näringsämnen och protein. Hönsen föds upp frigående eller i inredda burar och utfodras med spannmål och soja. Ägg som säljs förpackade i butik är allra oftast av svenskt ursprung, medan äggråvara som säljs som matlagningsingrediens eller i färdiglagad mat kan vara importerad.
WWFs råd
Ät ibland
- märkt med KRAV
- märkt med EU-ekologiskt, från Sverige
- märkt med Svenskt Sigill Klimatcertifierad
- märkt med Svenskt Sigill
- från Sverige märkt med EU-ekologiskt, importerade
- från Sverige
Var försiktig
- från Finland
Varning
- från Danmark
- från Nederländerna
- från Polen
Bästa valet av ägg är KRAV-märkta. Dessa hönor har möjlighet till utevistelse på bevuxen mark där de kan söka mat och sysselsätta sig. Dessutom är fodret i ekologisk äggproduktion till allra största del odlat utan kemiska bekämpningsmedel vilket är positivt för den biologiska mångfalden.
I jämförelse med andra animalier så har ägg låg klimatpåverkan. En höna lägger många ägg under sin livstid och det foder hon äter omvandlas relativt effektivt till protein. Det är just odlingen av foder som orsakar störst växthusgasutsläpp från äggproduktionen genom att lustgas bildas och släpps ut från marken, och genom användning av fossila bränslen i bland annat traktorer som släpper ut koldioxid. Det sker också utsläpp av växthusgaser vid lagring och spridning av gödsel, och från energianvändning i stallar. Ägg märkt med Svenskt Sigill Klimatcertifierad visar att extra åtgärder har tagits för att minska klimatpåverkan.
Svenska konventionella ägg har flera fördelar jämfört med importerade. Sverige har hårdare regelverk kring djurvälfärd än många andra länder, det är exempelvis inte tillåtet att klippa näbbarna på hönorna. Detta är annars vanligt i länder där hönorna har ännu mindre plats eftersom de annars ofta börjar picka och plocka fjädrar av varandra. Samtidigt finns det mycket kvar att önska kring djurvälfärd även för svenska värphöns. Hönorna lever antingen frigående inomhus i stora hallar eller i flockar om max 16 hönor i inredda burar med sandbad, sittpinne och rede att värpa i. Även om hönorna har mer plats än i många andra länder så är det fortfarande trångt. Stimulerande utevistelse erbjuds endast hönorna som lägger KRAV-märkta ägg.
Ur ett globalt perspektiv utgör animalieproduktion ett av de allvarligaste hoten mot många växt- och djurarter på grund av de stora ytor jordbruksmark som krävs för bete och foderproduktion och således tränger undan naturlig vegetation. Att odla den mängd foder som krävs för att producera 1 kg ägg kräver dock liten markyta eftersom hönan lägger många ägg under sin livstid och fodret utnyttjas då effektivt. Att liten markyta behövs minskar trycket på ny jordbruksmark. Efterfrågan på soja på den globala fodermarknaden driver på behovet av ny jordbruksmark i framför allt Sydamerika och leder till att mycket artrika savanner och skogar skövlas för att ge plats åt odlingsmark för sojabönor. Foderbranschen i Sverige har engagerat sig i Svenska plattformen för riskgrödor och köper endast in ansvarsfullt producerad soja, exempelvis certifierad mot trovärdiga standarder (RTRS eller ProTerra) eller soja från Europa eller Kanada. För importerade ägg är det svårare att veta varifrån sojan kommer.
Sverige, liksom Finland, har hårdare regler kring användning av antibiotika i djurproduktion än många andra länder där antibiotika ges rutinmässigt i foder i tillväxtstimulerande syfte och för att förebygga sjukdom. Inom EU är användning av antibiotika i tillväxtstimulerande syfte förbjudet, men mängderna som används kan vara höga. Sverige har också ett förebyggande arbete med djurhälsa som gett resultatet att antibiotikaanvändningen är låg.
Ägg måste märkas med en kod som ser ut enligt följande: 1SE999-11. Första siffran anger produktionsmetod enligt följande:
- 0 = Ekologisk produktion
- 1 = Frigående utomhus
- 2 = Frigående inomhus
- 3 = Burhöns
Därefter framgår i vilket land som ägget producerats, till exempel SE=Sverige, FI=Finland och DK=Danmark. Sedan kommer en kod för varje anläggning där ägget producerats samt en frivillig uppgift om vilket stall i en anläggning som ägget kommer ifrån.
Värphöns som slaktas efter att de tjänstgjort klart som äggproducenter förbränns eller skickas på export. Att äta upp dessa vore att utnyttja resurserna bättre. I dagsläget föder man alltså inte upp hönor utan de är en restprodukt till äggproduktionen. Dagens bedömning för exempelvis hönsfärs i Köttguiden blir därmed enligt samma bedömningsskala som för ägg – förutsatt att det är värphöns det rör sig om.
Köttguiden bygger på bedömningar av länders lagstiftning och branschöverenskommelser, certifieringars regelverk samt forskning. När en produkt får rött ljus i Köttguiden kan det vara så att enskilda företag som importerar faktiskt har ställt högre krav, något som inte guiden tar upp. Ibland kan alltså ägg med rött ljus i praktiken nå upp till gult ljus om företag ställt högre krav på certifierad soja, djurvälfärd eller antibiotikaanvändning. Du som konsument kan alltid ställa frågan – be butiker och restauranger om mer information för dessa ägg.
Läs mer om guidens kriterier och de olika kategorierna här. Nedan ser du bedömningen per kriterium.
ÄGG |
Biologisk mångfald |
Klimat |
Kemiska bekämpningsmedel |
Djurvälfärd |
Antibiotika |
---|---|---|---|---|---|
KRAV |
|||||
EU-ekologiskt - Sverige |
|||||
Svenskt Sigill Klimatcertifierad |
|||||
Svenskt Sigill |
|||||
Sverige |
|||||
EU-ekologiskt - import |
|||||
Finland |
|||||
Danmark |
|||||
Nederländerna |
|||||
Polen |
Vi vill gärna veta vad du tycker om Köttguiden. Följ denna länk för att hjälpa oss att utveckla den.