Klimatförändringarnas
Konsekvenser av global uppvärmning
Enligt IPCC är storleken och hastigheten på klimatförändringarna, tillsammans med relaterade risker, kraftigt beroende av utsläppsminskning i närtid och av klimatanpassningsåtgärder. Beräknad negativ inverkan och relaterade förluster och skador ökar kraftigt med varje ökning av den globala uppvärmningen. Forskningen visar att de flesta extrema klimatförändringar kommer öka i takt med ökad medeltemperatur och kommer leda till allvarliga effekter på människor, städer och infrastruktur tillsammans med ekosystemtjänster. Vi ser redan en alarmerande risk för kaskadeffekter tillsammans med beräknade ”tipping points” inom olika klimatsystem.
Åtgärder som begränsar den globala uppvärmningen till nära 1,5 C , här och nu, skulle avsevärt minska beräknade förluster och skador kopplade till klimatförändring för människor och allt annat levande. Detta är dock en enorm utmaning men varje tiondels grad spelar roll och det viktiga är att vi kan fortfarande bromsa uppvärmningen för att minska påverkan på natur och oss människor.
Det kräver djupa, snabba och uthålliga utsläppsminskningar av växthusgaser med 43 procent till 2030 och 60 procent till 2035 jämfört med 2019 års nivåer.
Så beskriver COP 28 avtalets sjätte paragraf slår fast att de undertecknande länderna ”åtar sig att påskynda åtgärderna under detta kritiska årtionde”.
About 80% of the global population most at risk from crop failures and hunger from climate change are in Sub-Saharan Africa, South Asia, and Southeast Asia, where farming families are disproportionally poor and vulnerable.
Så beskriver The World Bank hur livsmedelssäkerhet påverkas av klimatförändringar.
1,5 grader är säkrare för människor och natur än 2 graders uppvärmning
Vi vet att högre en uppvärmning kommer leda till större klimateffekter för naturen och även för oss människor. Till exempel kommer 700 miljoner människor, alltså ungefär 9% av världens befolkning, utsättas för extrema värmeböljor minst en gång per 20 år vid en 1,5 grader uppvärmd värld medan mer än 2 miljarder människor (28,2% av världens befolkning) kommer drabbas i samma utsträckning vid 2 graders uppvärmning.
Om vi når 1,5 graders uppvärmning i slutet av detta årtionde, kommer 70 procent av de tropiska korallreven vara i risk för utrotning, men vid 2 graders uppvärmning kommer nästan alla korallrev vara helt utdöda.
År 2015 i Paris beslutade att vi ska ha som mål att stanna väl under 2 graders global uppvärmning och sikta på att stanna vid 1,5 graders global uppvärmning, istället för den tidigare målsättning att begränsa uppvärmningen till 2 grader.
Konsekvenser vid 2 och 3 graders uppvärmning
Vid en global uppvärmning på 2 till 3 grader blir växthuseffekten kraftigt förstärkt, vilket får allvarliga globala konsekvenser för både människa och natur, även om de lokala effekterna varierar. FNs klimatpanel IPCC visar i sina senaste rapporter om 1,5-gradersmålet och klimatförändringar på land och i haven, att riskerna för växter och djur på global skala kan vara hanterbara om vi stannar vid 1,5 graders global uppvärmning. Går vi över denna nivå kommer många ekosystemen att drabbas av betydande konsekvenser.
Konsekvenser vid två graders uppvärmning
Förändringar i regnmängder:
Vid en uppvärmning av 2 grader kommer översvämningar att öka runt Europa i alla säsonger förutom södra Europa.
Alla korallrev kommer att försvinna:
Om temperaturen ökar till 2 graders uppvärmning kommer nästan alla tropiska korallrev i världen kommer försvinna.
Arktis:
Vid 2 graders uppvärmning kan havsisarna komma att smälta helt förmodligen många månader och många år i rad. När isarna och snötäcket smälter blottläggs mörkare hav och land. Mörka ytor absorberar mer värme än ljusa och temperaturen riskerar därmed att stiga ännu mer.
Det arktiska klimatet förändras tre gånger mer än resten av planeten. Vissa av förändringarna är redan oåterkalleliga och låsta och de kommer att resultera i effekter i olika delar av världen som människor inte bevittnat förr. Dessa kommer bli i form av extrema väderhändelser som stormar, översvämningar, torka, värmeböljor eller köldknäppar.
Om vi inte kan begränsa uppvärmningen till 1,5 graders målet, då kommer vi förlora den Arktiska isen inom decennier. Renskötseln i Sverige är kraftigt påverkad av klimatförändringarna med fler vinterregn som bildar isbark och skare som medför att renarna inte kommer åt lavar på marken och därmed svälter. Mer än hälften av samebyarna har nu begärt katastrofhjälp för utfodring av renarna. Sommartid är renarna allt mer stressade av att temperaturen ökar, renarna måste vandra högre upp på snöfläckarna för att kyla ned sig och undvika bitande insekter som också ökar i antal. Klimatförändringarna hotar renskötseln på sikt och vi riskerar att förlora en kultur, för alltid.
Livsmedel:
Klimatförändringarna kommer påverka jordbruket i hela världen. Som en konsekvens av klimatförändringarna blir torka, värmeböljor och annat extremväder mer synligt och alltmer allvarligt. Även matsäkerheten kommer hotas.
Människor:
Om man inte begränsar den globala uppvärmningen till 1,5 graders målet och uppvärmningen istället blir 2 grader kommer 420 miljoner människor att utsättas för extrema värmeböljor vart femte år.
Utrotning av flera djur skyddade områden kan försvinna:
när temperaturen ökar kommer risken att öka för förlust av skyddade områden. Vid en två graders uppvärmning kommer djur som i områden Amazon och Galapagos kan vara under risk om lokal utrotning vid slutet av århundradet.
Konsekvenser vid tre graders uppvärmning
Ökade värmeböljor:
Torkan kommer att öka speciellt i Medelhavsområde, väst Europa och norra Scandinavia. Vid en 3 graders uppvärmning kommer värmeböljor kommer att öka fem gånger mer vid mitten av århundrade.
Torka och bränder:
Med torka sänks vattennivåerna i floder, sjöar och grundvatten samt trädens och grödornas tillväxt hämmas. Med en tre graders uppvärmning kommer torka bli dubbelt så vanligt i Europa. Torka kommer också leda till fler och svårare skogsbränder, särskilt i Medelhavsområdet.
Minskade skördar och ökad risk för livsmedelsosäkerhet:
Torka och vattenbrist kommer att orsaka minskade skördar i hela världen. Globalt kommer mängden av skördar att sjunka signifikant mellan 1 och 3 graders uppvärmning. Bortom 3 graders uppvärmning kommer att alla typer av skördar påverkas negativt. Klimatförändringar orsakar även massförflyttning av marina organismer och fiskbestånd, vilket utmanar möjligheterna att upprätthålla produktivitet från fiskerinäringen.
Marina ekosystem kan kollapsa:
Ökad uppvärmning av hav och försurning kommer att påverka varandra som ökar effekterna på arter och ekosystem negativt.
Utrotning av växter och djur:
Arter kan inte alltid hitta liknande livsmiljöer någon annanstans och många arter kan inte heller förflytta sig snabbt nog från sina nuvarande miljöer. Som en följd utrotas arter lokalt eller helt och massförflyttningar av bestånd sker i klimatförändringens spår.
Små önationer:
Kustnära städer och mindre önationerna kommer se ökade risker av minskad säkerhet, förlust av liv och minskad möjlighet till bebolighet under de kommande decennierna som leder till migration.
Stigande havsvattennivå:
Stigande havsvattennivåer ökar risken för översvämningar och erosion längs kusterna med stora konsekvenser för människor, infrastruktur, företag och natur. Dessutom leder havsnivåhöjningen till mer saltintrång till dagvatten och grundvatten som hotar välbefinnande, kultur och människor. Detta påverkar också jordbruket och dricksvattenförsörjningen. Havshöjningen påverkar också den biologiska mångfalden vid kustmiljöer. Många våtmarker kommer att gå förlorade, vilket hotar unika fågel-och växtarter.
Idag drabbas redan Ö-nationer i Indiska oceanen och Fijiöarna i Stilla havet av höjda havsnivåer och några av öarna kan på sikt försvinna helt. Uppvärmning av hav är också ohälsosamt, farligt och kommer minska djurbiomassan vilket leder till fler risker för matsäkerheten.
Den biologiska mångfalden hotas
Känsliga ekosystem, utrotningshotade växter och djur samt områden som redan är kraftigt påverkade av utsläpp eller skövling är de mest sårbara för klimatförändringar. Inträffar dessutom ett extremt väderfenomen, som en översvämning, värmebölja eller torka, kan en art helt gå under. På samma sätt är friska ekosystem mer motståndskraftiga mot klimatförändringar och kan absorbera mer koldioxid, vilket gör att ett skydd av naturen också kan minska konsekvenserna av klimatförändringarna.
När klimatet förändras påverkas också livsmiljön för många djur. Man kan redan idag se hur olika arter anpassar sina vandringsmönster eller får minskad avkomma till följd av klimatförändringarna. Ju mer klimatet påverkas, desto svårare kommer det att bli att anpassa sig till förändringarna.
Arter kan inte alltid hitta liknande livsmiljöer någon annanstans och många arter kan inte heller förflytta sig snabbt nog från sina nuvarande miljöer. Som en följd utrotas arter lokalt eller helt och massförflyttningar av bestånd sker i klimatförändringens spår.
Känsliga ekosystem, utrotningshotade växter och djur och områden som redan är kraftigt påverkade av utsläpp eller skövling är mest sårbara för klimatförändringar. Inträffar dessutom ett extremt väderfenomen, som en översvämning, värmebölja eller torka, kan en art helt gå under. På samma sätt är friska ekosystem mer motståndskraftiga mot klimatförändringar och kan absorbera mer koldioxid, vilket gör att ett skydd av naturen också kan minska konsekvenserna av klimatförändringarna.
Flera WWF-rapporter har visat att den biologiska mångfalden är hotad på grund av klimatförändringarna:
Ledarskap för att bromsa klimatförändringar
För att bromsa uppvärmningen och nå 1,5 gradersmålet behöver vi globalt halvera våra globala utsläpp varje årtionde. Det betyder att vi behöver redan 2030 minska globala utsläppen med 50 procent år 2030 och nå nettonoll (en balans mellan utsläpp och upptag av koldioxid) senast 2050. Världens ledare måste också enas om en plan för att fasa ut fossila bränslen. Huvudorsaken till klimatkrisen är vårt beroende av olja, kol och fossilgas, och förbränningen av fossila bränslen står för nästan 90% av alla koldioxidutsläpp.
Länder som Sverige, som är rikare än genomsnittet och tillhör vad som kallas ”världens höginkomstländer”, har historiskt sett släppt ut mer och fortsätter släppa mycket har det största ansvaret för att nå 1,5 gradersmålet. Klimatpåverkan i Sverige är i snitt åtta ton koldioxidekvivalenter per person. Det betyder att Sveriges klimatpåverkan är mycket högre än globala genomsnittet. För att klara 1,5 gradersmålet behöver de genomsnittliga globala utsläppen vara högst ett ton per person år 2050.
Parisavtalet bygger på frivilliga nationella åtaganden och planer, och även om de åtaganden och planer som länderna antog under 2015 och åren efter skulle genomföras, är världen ändå inte i närheten av att nå målet i Parisavtalet om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C. Tvärtom befinner vi oss på en ohållbar väg mot hela 3 graders uppvärmning till 2100 vilket skulle innebära en humanitär och ekologisk katastrof. Det finns en hög, helt oacceptabel risk för omfattande förlust av biologisk mångfald globalt – både växter och djur – vilket skulle få katastrofala konsekvenser för människorna och ekonomin som är helt beroende av friska ekosystem. Om världens utsläpp utvecklas i linje med nuvarande klimatåtaganden skulle det innebära ungefär 2,5 graders uppvärmning i slutet på detta århundrade. Nu måste världens ledare dessutom lägga all kraft på att genomföra planerna och investeringarna för att fasa ut fossila bränslen.
Att stoppa den globala uppvärmningen och klara 1,5 gradersmålet är också en rättvise-och jämställdhetsfråga. De som kommer att drabbas hårdast av klimatförändringarnas konsekvenser lever idag i fattigdom i låg-och medelinkomstländer trots att de bidrar väldigt lite till de globala utsläppen. Dessutom är de flesta som kommer drabbas av klimatförändringens effekter kvinnor och barn. De länder med störst risk att drabbats av klimatkatastrofer är de som inte har möjlighet att anpassa sina samhällen efter klimatförändringarna och detta kommer att driva miljontals människor på flykt. Rikare länder som Sverige har historiskt ansvar och bör öka det finansiella flödet för att öka möjligheten för dessa samhällen att anpassa sig till klimatförändringar, för att dagens system inte räcker till hela vägen.
Lär dig mer om klimatfrågan
På följande webbplatser kan du läsa mer om klimatfrågan.
- FNs klimatpanel (The Intergovernmental Panel on Climate Change)
- Fakta om klimat (Naturvårdsverket)
- Fakta om klimatet (SMHI)
- Väder (SVT Nyheter)
- Climate and energy (WWFs internationella webbplats)
- Klimatkonventionen
- Goddard Space Data center (NASA)
- World Meteorological Organization
- BBC News: Climate
- BBC News: Guide to Climate Change
- The Guardian | Climate Crisis
Rapport
Rapporter om hur djurarter drabbas av klimatet
En studie i den vetenskapliga tidskriften Science visar att en av sex arter riskerar att utrotas på grund av klimatförändringen. WWF släppte 2021 en global rapport som visar hur klimatförändringen påverkar ett dussin specifika arter och deras livsmiljöer.
Stöd WWF
WWF arbetar tillsammans med lokalbefolkningar, företagspartners, forskare och organisationer för att bevara vår fantastiska planet. Utan stöd från våra fantastiska supportrar hade det varit omöjligt att nå alla framgångar. Stöd gärna vårt arbete!
Dela gärna:
Senast ändrad 05/02/24
