Klimatmål

WWFs klimatmål

Den 12 december 2015 togs i Paris ett historiskt beslut av världens ledare. Enligt Parisavtalet är målet nu att begränsa den globala uppvärmningen till väl under två grader med sikte på 1,5 grader. Alla världens länder ska agera mot detta gemensamma mål genom att ta fram och genomföra klimatplaner som sammantaget leder till målet. WWF har länge drivit att den globala uppvärmningen måste begränsas till 1,5 grader för att undvika de allra allvarligaste klimatförändringarna.

För att nå målet behöver vi halvera de globala utsläppen av växthusgaser till 2030 och nå nettonollutsläpp 2050. Rika länder och regioner, som Sverige och EU, måste gå snabbare fram än världen som helhet och EU behöver nå nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2040. Sverige och EU måste därför minska utsläppen kraftigt de närmaste åren för att agera i linje med Parisavtalet. Utvinningen, användningen och utsläppen från fossila bränslen måste fasas ut mycket snabbt.

Summan av de åtaganden och utspel som presenterats av världens länder sedan Parisavtalet 2015 kan hålla oss under 3 graders uppvärmning om de genomförs, men fortfarande är gapet stort till 1,5-gradersmålet. Alla länders regeringar måste snabbt höja ambitionen och ta fram och genomföra planer i linje med 1,5-gradersmålet. Även företag och städer bör ta fram mål och genomföra åtgärder för att hålla utsläppen i linje med 1,5 grader. Vi på WWF kommer att verka för att klimatambitionen ökar överallt så att vi tillsammans går mot en hållbar framtid.

För Sveriges del krävs nu att det klimatpolitiska ramverket som infördes 2017 med klimatlag, klimatmål och ett granskande klimatpolitiskt råd förstärks ytterligare. Vi behöver se till att ambitionen höjs och att fler förslag genomförs. Klimat måste bli en integrerad och styrande del i alla politikområden. Det är också viktigt att klimatomställningen inte påverkar andra hållbarhetsaspekter som biologisk mångfald negativt.
WWF vill att Sverige blir först i världen med en komplett, strategisk och inspirerande klimatpolitik i linje med 1,5 grader. Vår ambition ska även vara att hjälpa andra länder och ta fram de lösningar som resten av världen behöver för att ställa om. På samma gång kan vi säkra vår framtida välfärd, vara solidariska, få en bättre närmiljö, fler jobbtillfällen och ökade exportintäkter.

Alla proaktiva storföretag jobbar i dag med minst tre områden för klimatmål i värdekedjan:
• Leverantörskedjan (det vill säga mål för företagets import/konsumtion av resurser)
• Företagets egna utsläpp från fabriker, energianvändning och byggnader
• Att minska kundernas utsläpp genom företagets produkter och tjänster (det vill säga mål för att undvika kunders utsläpp).
Det här gör företagen för att deras fotavtryck och potential för riktigt stora globala utsläppsminskningar oftast ligger i leverantörskedjan och hos kund. Det är dags för Sverige som första land att anamma ett modernare förhållningssätt med ett sådant värdekedjeperspektiv även på landets utsläpp.

Det innebär att tre klimatmål behövs:
• Inhemska utsläppsminskningsmål i linje med vetenskapen (befintliga klimatmål skärps i linje med 1,5 grader beaktat andra hållbarhetsaspekter)
• Reduktionsmål för vår konsumtion av produkter och tjänster
• Ambition för en global klimatnytta genom klimatsamarbete, klimatfinansiering och vår export av varor och tjänster som är kompatibla med långsiktig hållbarhet och nödvändiga utsläppsnivåer.

Du kan leva mer klimatsmart

Här kan alla dra sitt strå till stacken. Därför har WWF samlat konkreta tips på hur du kan bli mer energieffektiv och klimatsmart i ditt vardagliga liv.

Läs mer om vad du kan göra

Kämpa med oss mot naturkrisen

På drygt 50 år har populationerna av vilda ryggradsdjur minskat med 69 procent i genomsnitt* och ofattbara 1 miljon arter är riskerar att försvinna**. Men det är inte för sent att ändra den negativa utvecklingen.

Stötta vårt arbete för en levande planet – bli Planetfadder!

*Visar undersökningar av 31 821 populationer hos 5 230 arter av vilda ryggradsdjur, mellan åren 1970 och 2018. Källa: Living Planet Report 2022. **Källa: IPBES Global Assessment on Biodiversity and Ecosystem Services, 2019

Sidan är granskad av mig