WWF vill att Sverige minskar sitt fotavtryck från köp av nya prylar. Det är våra folkvalda som har det yttersta ansvaret att underlätta för alla som vill minska sin konsumtion. Samtidigt är det lätt att börja göra skillnad redan idag! Här får du tips och inspiration för att börja handla, shoppa och konsumera klokt – och göra skillnad för klimatet och den biologiska mångfalden.
En allt större del av människans miljöpåverkan kommer från vår konsumtion. De delar i den privata konsumtionen som påverkar klimatet mest är livsmedel, transporter, boende samt kläder och skor. Den privata konsumtionen står för cirka två tredjedelar av Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp totalt.
Sverige importerar en stor andel kläder, skor och elektronik. De utsläpp som produktionen orsakar i andra länder räknas in i siffrorna. Utsläpp som sker i Sverige för det som exporteras till andra länder räknas bort.
Under produktionen används energi som oftast ger utsläpp av växthusgaser. Industrierna, där en stor del av allt vi köper produceras, står för nästan en tredjedel av världens energianvändning och släpper ut dubbelt så mycket växthusgaser som hela transportsektorn.
I produktionen används metaller, kemikalier, plast, tyg och trä. Allt har ett ursprung och en miljöpåverkan. Dessutom används ofta vatten och produktionen släpper i regel ut föroreningar i miljön. Sötvattensekosystem är känsliga för störningar, och som exempel hotas många arter av grodor och fiskar av utsläpp.
Den färdiga produkten paketeras och transporteras, och när den är färdiganvänd ska den skrotas eller återvinnas. Man brukar tala om en produkts livscykel – och varje steg i livscykeln har sin klimatpåverkan.
Utöver att helt enkelt konsumera mindre genom att ställa sig frågorna ”Behöver jag verkligen den här prylen? Kan jag hyra eller låna istället? Kan jag reparera det jag redan har?” så är det en bra idé att försöka hitta varor som är hållbart producerade och handla miljövänligt. Hur vet man om en vara är hållbart producerad? Ett sätt är att hålla utkik efter olika certifieringar och märkningar.
Har du kläder, väskor och skor du tröttnat på? Anordna en klädbytardag och bjud in vänner och bekanta. Passa på inför en ny säsong. PS. Barnen kan ha en egen träff med leksaker som inte längre används!
Tips: Låna in klädställningar att hänga plaggen på, sätt på lite soft musik och skapa en riktigt härlig shoppingkänsla.
Kanske har grannen eller någon i bekantskapskretsen just det där du behöver? Många saker behöver vi inte äga, utan det kan till och med vara roligt med både variationen och de kontakter som uppstår när vi bytlånas.
Det är lätt att förlänga livslängden på redan producerade plagg genom att använda nål och tråd! Att laga och ta hand om dina plagg är det viktigaste du kan göra för att uppnå en mer hållbar konsumtion. För många är det en tillfredsställande känsla att faktiskt ge plaggen nytt liv. Slit-och-släng känns helt enkelt ute. Kanske är du en av dem som är duktig på att sy, och skapar något nytt av gamla plagg? Låna symaskin av grannen och testa!
Det säger sig självt, men ju längre du använder ett plagg eller ett par skor, desto bättre är det för miljön.
Hur du tar du dig till butiken räknas också – eller hur varorna du handlat på nätet tar sig hem till dig. Att gå, cykla eller åka kollektivt till butiken är långt bättre än transport med en fossildriven bil.
Det låter självklart, men ta dig ändå en funderare. Shopping kan vara väldigt roligt och vi blir överösta av reklambudskap i vår vardag. Det är helt enkelt lätt att vara impulsstyrd. Behöver du skorna eller plagget? Behöver du köpa nytt, eller finns det andra alternativ, som begagnat/vintage eller cirkulära tjänster? Kan du kanske låna det du behöver?
Utmana dig själv genom att ha en köpfri period. Välj utifrån dina förutsättningar: En vecka, månad, kvartal eller varför inte ett helt år? Gör upp tydligt vad du inte får köpa. För att underlätta: Konsumera kultur, fritid och boka upp häng med vänner istället. Kanske gör ni utmaningen tillsammans?
Att handla vintage och second-hand har varit trendigt länge och är ett perfekt sätt att skapa en personlig stil både vad gäller skor, plagg och möbler.
Utmana dig själv genom att ha en NYP-fri period – där du inte köper NYPRODUCERADE produkter. Välj utifrån dina förutsättningar: En vecka, månad, kvartal eller varför inte ett helt år? Gör upp tydligt vad du inte får köpa. Begagnat och vintage går alltså bra. För att underlätta: Konsumera kultur, fritid och boka upp häng med vänner istället. Kanske gör ni utmaningen tillsammans?
När du frågar efter miljömärkt eller certifierat skickar du en viktig signal till butiken, och berättar att det finns en efterfrågan på mer hållbart producerade kläder. Det kan vara intressant att veta att ur miljö- och klimatsynpunkt är det viktigare hur kläderna är tillverkade än i vilket specifikt material de är gjorda.
Titta exempelvis efter Fairtrade, GOTS, Oeko-Tex Standard 100, EU Ecolabel, Global Recycled Standard (GRS), Svanen och Bra Miljöval.
Ibland tvättar vi plagg som inte är smutsiga. Många gånger räcker det med att vädra eller fräscha upp och vårda kläderna på andra sätt. Det är ett enkelt sätt att spara energi! Dessutom sliter det mindre på kläderna, som håller sig snygga längre.
Det känns förföriskt enkelt att handla på nätet. Men det är värt att tänka två gånger, eftersom onödiga transporter och alla de returer vi gör sliter på miljön.
Agera är WWFs eget community där alla kan anta uppdrag att göra för planeten, klimatet och den biologiska mångfalden. Vi agerar tillsammans för en mer hållbar planet och framtid. Om tillräckligt många är med kan vi göra skillnad på riktigt! Inför Black Friday och julhandeln har vi två passande uppdrag som hjälper oss göra skillnad.
Cirkulent
Genom att inte köpa nytt bidrar du till att minska överkonsumtionen. Bli en cirkulent istället. Gynna den cirkulära ekonomin genom att handla begagnat eller använd dig av hyrtjänster.
Byteshandlaren
Låna av vänner eller använd uthyrningstjänster när du behöver verktyg, släpkärra, skidor och annat. Då minskar du det så kallade prylsvinnet, det vill säga prylar som köps men inte används.
Mellan 2000 och 2019 ökade konsumtionen av textil med 30 procent per person i Sverige. I snitt köpte vi 13,7 kilo textilier år 2019, varav 10 kilo var kläder. Visst får man en tankeställare?
Vi slänger också mycket kläder och textil i hushållsavfallet. Varje år hamnar drygt 7,5 kilo textilier per person i soppåsen. Samtidigt visar en undersökning från 2016 att 60 procent av det vi slänger skulle kunna användas i befintligt skick. För att skapa en mer hållbar mode- och textilindustri: Använd det som redan är producerat – ersätt inte med nytt. Över 90 procent av all klimatpåverkan från vår svenska textilkonsumtion är kopplad till våra inköp av nyproducerade varor. Då räknar man in klimatpåverkan från både produktion och konsumenternas transport till och från butik.
En studie från Mistra Future Fashion visar att en svensk i genomsnitt använder en t-shirt 30 gånger och sedan ersätter den med en ny. Genom att fördubbla användningarna till 60 gånger kan miljö- och klimatpåverkan närapå halveras, förutsatt att man inte köper ett nyproducerat plagg.
Textilindustrin är en bransch med stora miljöproblem. Att producera ett kilo ny textil ger upphov till:
Kemikalieåtgången kan variera mellan 1–6,9 kilo kemikalier per kilo producerad textil. Kemikalier används i alla led av textiltillverkningen: vid odling, färgning och beredning av textilier och orsakar utsläpp till luft och vatten. I vissa fall kan farliga kemikalier finnas kvar i slutprodukten – som når konsumenten.
Allt som produceras får effekter för skogar, hav, vattendrag, mark, luft, djur och växter. Ju mer vi producerar och konsumerar, desto mer påverkas allt levande omkring oss. Människan lever idag som om vi hade 1,7 planeter för att ta fram resurser och absorbera våra utsläpp. Och om alla levde som vi i Sverige skulle det behövas i snitt cirka 3,5 planeter. Det positiva är att det finns stora möjligheter att snabbt minska sin miljöpåverkan från konsumtion. Vi kan börja redan idag!
Svenska företag har stora möjligheter att bidra till en bättre miljö. Företag kan ställa om till cirkulära affärsmodeller, minska sin resursanvändning genom innovativa lösningar, och erbjuda delningstjänster.
Det är viktigt att företag tar sitt fulla producentansvar för de produkter som säljs. De behöver ställa krav på sina underleverantörer, och tänka på allt från miljöpåverkan under produktens livscykel till att den ska vara lätt att laga och återvinna.
WWF anser att alla statligt ägda bolag bör sätta vetenskapligt baserade klimatmål. På så vis blir verksamheten i linje med de internationella klimatmålen – mål som säger att vi ska hålla oss under två graders global uppvärmning och vara i linje med 1,5-gradersmålet enligt Parisavtalet.
Ett antal privata företag har redan gått före och börjat sätta sådana mål, som är i linje med Parisavtalet och 1,5-gradersmålet, så kallade Science Based Targets.
Trovärdiga tredjepartscertifieringar innebär att produktionen står under regelbundna och oberoende kontroller vars resultat är publikt tillgängliga. På märkta produkter bör det finnas en standard för spårbarhet och reglerna för märkning ska vara tydliga och kontrolleras för att undvika missförstånd och minimera förfalskningar.
WWF vill att Sverige minskar sitt fotavtryck från köp av nya prylar. Det är våra folkvalda som har det yttersta ansvaret att underlätta för alla som vill minska sin konsumtion och ställa om till en mer hållbar livsstil.
WWF tycker också att Sverige ska vara ett föredöme internationellt genom att aktivt delta i klimatsamarbeten och försöka få fler att ställa om energi- och transportsystemen, så att miljöbelastningen minskar från produktionen av varor.
Dela mera
Tänk dig en värld utan avfall, där den enes restprodukter är den andres dyrbara resurs. Så ser det ut i framtiden när den cirkulära ekonomin tagit fart.
Dags att sluta med slit och släng! Allt du köper lämnar avtryck på planeten. Denna snabbguide hjälper dig att konsumera smartare.
Produktionen av kläder slukar vatten, påverkar vårt klimat och släpper ut kemikalier i naturen. Denna snabbguide hjälper dig att minska dina kläders påverkan på miljön.
Reportage
Du behöver inte vara minimalist för att få till en hållbar garderob. Även om du gillar omväxling och vill ha mycket att välja bland, finns det knep, tipsar Johanna Nilsson i sin bok om Slow Fashion – långsamt mode.
Reportage
Trångt och rörigt hemma? Frigör plats genom att rensa ut! Men var snäll mot dig själv och låt det ta tid.
Reportage
Maria och Mikael Westerlund med barnen William och Sofia har förenklat sina liv genom metoden ”lean”. Genom att hela tiden röja och rensa kan familjen Westerlund lättare stå emot konsumtionshetsen och slöseriet.
WWF har samlat planet- och milövänliga tips som gör det enklare att göra bättre val.
Senast ändrad 15/03/24
