Myrkotten
Världens mest efterfrågade vara – hjälp oss stoppa den illegala handeln!
Världens mest efterfrågade vara – hjälp oss stoppa den illegala handeln!
Myrkotten är ett fantastiskt djur med sin unika fjällrustning och långa svans. Det är faktiskt det enda däggdjuret på jorden som bär fjäll. Myrkottens favoritföda består av myror och termiter som de gräver fram med hjälp av sina kraftiga klor och långa tunga.
Världens åtta arter av myrkottar är fördelade på fyra afrikanska, och fyra asiatiska. Även om myrkottar vid en första anblick kan tyckas likna myrslokar och bältor så har de mycket lite gemensamt med dessa och är långtifrån nära släkt. Världens åtta arter av myrkottar tillhör nämligen en alldeles egen ordning, Pholidota som består av en enda familj Manidae. Mycket lite är känt om dessa hemliga och nattaktiva djur. Vi vet inte ens exakt hur gamla de blir. De är svåra att hålla i fångenskap så att bevara dem i det vilda är viktigt av flera skäl.
Myrkottar kan äta upp till 70 miljoner myror och termiter per år. Den är väl anpassad för att få fram födan med tre långa krökta klor på varje fot som gör att de kan komma åt mat och gräva djupa bohålor. Särskilda muskler gör att myrkottar kan stänga öron och näsborrar för att skydda sig mot insekter när de äter. Dessutom har myrkotten en lång och väldigt klibbig tunga, jättemyrkotten kan sträcka ut sin tunga hela 25 cm. Effektivt för att fånga insekter!
Genom sin föda och sitt grävande spelar myrkottar spelar en avgörande roll i att upprätthålla hälsosamma ekosystem då de fungerar som naturliga skadedjursbekämpare, samtidigt som de förbättrar markkvaliteten genom att blanda och lufta jorden.
I miljontals år har myrkottar skyddats av sin fjälliga rustning. Ett effektivt pansar av skarpa skivor som inte ens rovdjur rår på. När hoten kommer nära rullar myrkottar ihop sig för att täcka den mjuka magen och ligger sedan stillsamt och väntar ut faran. Men denna strategi gör myrkottarna hopplöst sårbara för människor. Tjuvjägare kan enkelt fylla sina säckar med djuren som inte springer iväg, utan istället virar in sig i sin svans som försvar. Myrkottar har under lång tid men i takt med att fler och fler människor i framförallt Kina och Vietnam fått bättre ekonomi har efterfrågan på dessa märkliga vandrande kottar stigit brant i höjden. Alla åtta arter minskar idag i antal trots att de är skyddade både under nationella och internationella lagar.
Effekterna av att myrkotten skulle kunna bota sjukdomar har inte kunnat styrkas. Men i Kina är det många som ser på myrkottar som vandrande medicinskåp. Fjällen används i traditionell kinesisk medicin och anses hjälpa mot allt från hudsjukdomar och dålig blodcirkulation, till feber, och astma. Men fjällen består av vanligt hornämne (eller keratin) – samma protein som finns i människonaglar och noshörningshorn. Trots det växer efterfrågan hela tiden. Lägg till detta att myrkottarnas kött är extremt eftertraktat och uppskattas som lyxmat av högsta klass. En måltid lagad på myrkott kan kosta flera tusen kronor på vietnamesiska restauranger.
Tur nog har en rad myndigheter och naturvårdsorganisationer under de senaste åren insett allvaret och satsar hårt på att stoppa den omfattande tjuvjakten. I Kina fick myrkotten under 2020 den högsta skyddsstatusen men trots det har det funnits kvar officiella recept på traditionell medicin med myrkottsfjäll som ingrediens. Förhoppningsvis kan detta skydd ändå leda till minskad efterfrågan på dessa sävliga urtidsdjur, som sorgligt nog är på listan över en av de djurarter som det handlas allra mest med.
Myrkotten är idag världens mest illegalt jagade däggdjur och det är just fjällen man vill åt. Fjällen används dels inom traditionell kinesisk medicin i tron om att de har läkande krafter, och på vissa ställen anses även myrkottens kött vara en delikatess. Det senaste årtionden uppskattas en miljon myrkottar tagits illegalt från det vilda och populationen i Asien tros ha minskat med 80 procent.
WWF har tillsammans med organisationen TRAFFIC arbetat hårt i många år för att stoppa den illegala handeln med myrkottar och 2016 fick myrkotten, tack vare påtryckningar, fått högsta möjliga skydda av CITES
– FN-organisationen som reglerar den internationella handeln med hotade arter. IUCN har också en expertgrupp som jobbar med att utvärdera och öka kunskapen om hotstatusen och ta fram strategier för att bevara dem.
WWF och TRAFFIC arbetar också för att stoppa efterfrågan framförallt i Kina och Vietnam och för att regeringar där myrkottarna finns ska skydda dem bättre. Dessutom arbetar WWF också med att öka kunskapen hos studenter och lokalbefolkning om myrkottarna och deras ekologiska roll.
Senast ändrad 20/02/24