Det stämmer att endast nio skogslevande arter har konstaterats utrotade från landet, men det betyder inte att skogens arter och ekosystem inte är hotade, skriver Världsnaturfonden WWF i en replik.
Den svenska rödlistan är en bedömning och sammanställning över enskilda arters risk att dö ut i Sverige. Listan ger en överblick över arternas tillstånd och bedömningen görs utifrån internationellt vedertagna kriterier av IUCN, den internationella naturvårdsunionen.
Många rödlistade arter är, precis som Per Simonsson skriver i en utblick på ATLs ledarsida, inte akut hotade av utrotning och har heller inte den kategorin av rödlistning. Men hans kritik riskerar att vilseleda eftersom rödlistan regelbundet angrips från flera skogsbruksaktörer som hävdar att svenskt skogsbruk är hållbart, vilket WWF anser är fel på flera plan. WWF anser att rödlistan är en bra metod att använda för att informera beslutfattare som sedan kan vidta förebyggande åtgärder.
Det stämmer att endast nio skogslevande arter har konstaterats utrotade från landet, men det betyder inte att skogens arter och ekosystem inte är hotade. När en art utrotas sker det stegvis, först på lokal nivå, sedan från regioner, nationer och till slut är den borta för alltid.
På länsnivå, är det sannolikt att betydligt fler skogsarter har utrotats. Det finns dessutom anledning att tro att den reella siffran på utrotade skogslevande arter är en underskattning. Det handlar bland annat om brist på historiska data, svårigheter att konstatera att en art är utdöd och att det finns en utdöendeskuld - alltså arter som finns kvar en tid trots att förutsättningarna att överleva är borta. Mycket talar för att antalet utrotade arter skulle varit högre om inte specialriktade naturvårdsinsatser ofta prioriterades för de mest akut hotade arterna.
Biologisk mångfald omfattar inte bara mångfalden av arter utan även genetisk variation och mångfalden av ekosystem. Förlust av biologisk mångfald i Sveriges skogslandskap till följd av det intensiva skogsbruket är ett problem eftersom arters livsmiljöer blir alltmer artfattiga, förstörda, försämrade och fragmenterade.
SLU Artdatabankens artexperter har gjort bedömningen att det dominerande kalhyggesbruket i Sverige är en stor orsak till att omkring 400 skogsarter i dag är hotklassade på rödlistan. Om fler åtgärder inkluderas, som exempelvis dikning och förtätning, så hotas ännu fler.
Att ensidigt angripa hur rödlistade arter tolkas i den allmänna debatten, utan att tala om tillståndet för den biologiska mångfalden i skogen, är att förringa att Sverige och skogsbruket skulle vara en del av den globala krisen för biologisk mångfald. Istället behöver vi med kraft vända kurvan för biologisk mångfald genom en omställning till ett mer hållbart skogsbruk.
Emelie Nilsson, sakkunnig naturvårdspolicy, WWF
Peter Roberntz, senior rådgivare för skog, WWF