Att återställa motståndskraften i naturen är ett måste i kampen mot klimatförändringarna. Det kostar, men gör vi inget så blir notan ännu högre. Det skriver Gustaf Lind generalsekreterare, Jill Staveley Öhlund, sakkunnig sötvatten, WWF.
Utan fritt strömmande vatten klarar sig varken människan, naturen eller samhällen. Åar, älvar och andra vattendrag som flyter naturligt gynnar jordbruket, dricksvattnet, turismen och vårt välbefinnande. Att återställa motståndskraften i naturen är ett måste i kampen mot klimatförändringarna. Det kostar, men gör vi inget så blir notan ännu högre.
Åar, älvar och andra vattendrag är alla livsnödvändiga och de skyddar oss mot torka, översvämningar och skogsbränder. De ger oss även livskraftiga ekosystem, fiske och friluftsliv.
Klimatförändringarna påverkar i högsta grad vår tillgång till mat och vatten. Investeringar i vårt strömmande vatten i förebyggande syfte leder till minskade ekonomiska skador på längre sikt. I framtiden kommer det att bli allt mer vanligt med höga vattenflöden och längre torrperioder, så åtgärder för att hålla vattnet kvar i landskapet blir allt viktigare.
År 2004 infördes EUs vattendirektiv i svensk lagstiftning. Syftet var att uppnå god status i våra sjöar, vattendrag och grundvatten, till senast år 2027. För att uppnå det målet i våra vattendrag måste svensk vattenkraft nå de moderna miljövillkoren, den så kallade nationella planen (NAP) som beslutades av riksdagen redan år 2020. Men eftersom vår nuvarande regering stoppade detta 2023, och förlängde pausen till 1 april i år så kan konsekvenserna bli kostsamma. Om Sverige inte anpassar sin vattenkraft genom tydliga investeringar i miljön riskerar vi att betala miljonbelopp varje dag i böter till EU genom våra skattemedel-bara för att vi inte ställt om i tid.
Dammar och andra hinder är främsta orsaken till att vi inte uppnår de svenska miljökvalitetsmålen och till att spridningen av växter och djur i landskapet minskar, exempelvis fri vandring för lax och öring i vattendragen. I Sverige finns cirka 10 000 dammar av olika storlek och ålder. Av dem är det drygt 2 000 vattenkraftverk med cirka 250 som står för 98 procent av elproduktionen. Många tusen dammar är inte i bruk så där är behovet av miljöåtgärder stort och påverkar inte ens vattenkraftsproduktionen. Att riva valda dammar skulle ge ekosystemen en chans till återhämtning och ge en kontinuerlig vattenförsörjning till människor och natur.
Många vattenkraftsbolag är positiva och vill bidra till att hjälpa naturen. Idag sker organiserat miljöarbete bland annat genom att aktörer restaurerar vattendrag och finansierar forskningsprojekt. Men det är inte tillräckligt eftersom de åtgärderna som planeras bara är tillfälliga och inte tacklar problemen på allvar.
Världsnaturfonden WWF anser att dagens vattenpolitik är starkt eftersatt. En långsiktig skötselplan av vattenresurserna är nödvändig för en ekologisk, ekonomisk och samhälleligt hållbar utveckling. Vi kräver seriöst politiskt engagemang så att vi når miljömålen för fritt strömmande vatten.
Gustaf Lind generalsekreterare, WWF
Jill Staveley Öhlund, sakkunnig sötvatten, WWF
Land lantbruk: Nödvändigt att investera i strömmande vatten | LLB
