Invasiva arter
Invasiva arter är ett av de största hoten mot vår biologiska mångfald. Men vad innebär det att en främmande art är invasiv? Och hur ska vi hantera dem?
Invasiva arter är ett av de största hoten mot vår biologiska mångfald. Men vad innebär det att en främmande art är invasiv? Och hur ska vi hantera dem?
Invasiva främmande arter är ett av de globalt största hoten mot biologisk mångfald och hotet ökar bland annat på grund av klimatförändringarna och ökad internationell handel. Men vad innebär det att en art är invasiv? Under lång tid har vi människor flyttat runt djur och importerat vackra växter till våra trädgårdar, och många av dem har förvildats. De flesta främmande växter utgör inget hot mot våra inhemska växter – en del arter håller man ögonen på – och vissa främmande arter har blivit invasiva.
En invasiv art är en art som tagits hit av oss människor och sen spridit sig och hotar de inhemska arterna. I många fall har de planterats i våra trädgårdar och sedan spridit sig själv och lever nu där till exempel andra ängsblommor annars hade levt och skapat större variation i landskapet. När invasiva arter tar över är det ett av de stora hoten mot världens djur och växter. Inom EU är 88 invasiva främmande arter reglerade genom att de är upptagna på unionsförteckningen, av dessa återfinns 25 i svensk natur.
Invasiva arter invaderar miljöer på ett sätt som gör att de riskerar att slå ut inhemska arter. Den nordamerikanska blomsterlupinen är ett tydligt exempel. En gång i tiden togs den hit som trädgårdsväxt, och sedan dess har den spridit sig långt utanför vår kontroll. Blomsterlupinen binder kväve i marken – så mycket att den slår ut svenska ängsblommor. Dessutom är blomsterlupinen giftig för människor och boskap. Därför är invasiva arter, inklusive blomsterlupinen, ett hot mot den svenska biologiska mångfalden. Andra välkända exempel på invasiva arter är jättebalsamin, parkslide och sjögull.
Som privatperson finns det mycket du kan göra själv för att förhindra spridningen av invasiva arter.
Viktigast är att hålla sig uppdaterad om vilka arter räknas som invasiva och hur bekämpas de bäst?
Dela med dig av den kunskap du tar till dig eftersom du då hjälper till att öka medvetenheten, som i sin tur gör det troligare att fler hanterar invasiva arter korrekt.
Om det finns en invasiv art på din tomt finns den troligen på din grannes också – arter tar sällan hänsyn till tomtgränserna. Gör en gemensam insats tillsammans med grannar och bekämpa de invasiva arterna. Det blir både roligare och mer effektivt.
Det bästa är att förhindra invasiva arter att etablera sig. Utöver att vara påläst kan man själv undvika att köpa och plantera utländska arter som är invasiva. Fråga gärna i din trädgårdshandel om den växt du vill köpa är eller riskerar att bli invasiv. Fråga också var växten är odlad – invasiva arter kan även spridas med tex. planteringsjord. Ta inte heller med arter från utlandet som är invasiva, och om du upptäcker en invasiv växt i din trädgård – åtgärda direkt. Kontakta din länsstyrelse om du behöver råd om hur du ska bekämpa arten. Tänk också på att noggrant rengöra tex. fiskeredskap som du flyttar från en sjö till en annan, annars kan du sprida fröer från invasiva arter som fastnat.
Mer information om definition, rapportering och rapportering av av invasiva arter på land finns att hitta på Naturvårsverket.se
Naturvårdsverket – invasiva arter
Främmande, invasiva arter som lever i vatten? Läs mer på Havs- och vattenmynigheten.se
Havs- och vattenmyndigheten
Hjälp oss skydda våra pollinatörer och rädda svensk natur genom att:
Anna SandströmMiljöjurist, talesperson för invasiva arter
Jurist med expertis inom miljöjuridiska frågor och talesperson för invasiva arter på WWF.
Mer om migSenast ändrad 17/04/24